-

Vill och behöver skriva ett inlägg. (Till alla idioter, som om ni skulle lyssna). // Sluta. Bara sluta. Börja tänk på vad ni gör, stå för vad ni tycker och börja va ärliga. Börjar man med det så kommer man ganska långt, det kan jag lova. Man kan inte undvika att såra människor, det kommer man göra någon gång förr eller senare i livet, men att såra någon medvetet grundat på skitsnack och att inte bry sig kan man dock påverka, absolut. 



Jag sitter själv i en jävla skitsits. En idiot sårade mig och nu vill jag inte släppa in någon igen, helt kört kanske det inte är, men som jag känner just nu så, nej, allt sånt vill jag bara stöta bort ifrån mig. - Du som blivit sårad, öppna inte upp dig för någon annan så länge DU inte är redo. För släpper du in en ny person, medan dina känslor bara är som ett stort svart hål, så kanske det slutar med att den personen blir sårad istället, och att såra någon tycker jag personligen, gör tusen gånger ondare än att bli sårad själv. (ett brustet hjärta är ett sorgligt sätt att starta något nytt).

Det är som en ond cirkel, om man själv blir sårad så kanske det tar så hårt att man själv slutar bry sig, helt och hållet faktiskt. Jag har varit _livrädd_ för att bli en sån, en sån person som bara skiter i allt och alla andra, som sårar och som inte bryr sig. Jag har varit _livrädd_ för att släppa in nya personer eftersom jag vet hur ont det gör när de försvinner sen igen. Jag trodde att jag ändå bara skulle bli nertrampad igen, men alla människor är inte likadana och det finns personer som kan hjälpa dig upp igen, men du måste komma en bit på egen hand innan du låter någon annan hjälpa dig. - Och du som vill bli insläppt i någons liv som du vet blivit sårad, ha tålamod. vänta. för finns det någonting bra där så är det värt den tiden det tar, mer värt än att chansa och bli sårad själv, då båda två antagligen kommer bli sårade istället. (be careful when trying to fix a person, for you may cut yourself on their shattered pieces)

[oj, oj, oj vad rörigt inlägg (FÖRLÅT), men klockan är snart halv sex på morgonen och jag kan inte sova. förväntar mig inte att någon ska förstå mig, men kanske att någon gör det. Känner att det inte gör någon nytta att posta det här på min hemliga blogg, för vad gör det om ni får höra om hur det känns? Vad gör det att jag skriver en lång negativ text som ingen kanske ändå förstår? Ingenting gör det, för att känna är helt ok och det här är bara så jag känner.]

 
 

Kommentarer

HAR DU NÅGONTING ATT SÄGA?:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (syns bara för mig)

din blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0