-
Vill och behöver skriva ett inlägg. (Till alla idioter, som om ni skulle lyssna). // Sluta. Bara sluta. Börja tänk på vad ni gör, stå för vad ni tycker och börja va ärliga. Börjar man med det så kommer man ganska långt, det kan jag lova. Man kan inte undvika att såra människor, det kommer man göra någon gång förr eller senare i livet, men att såra någon medvetet grundat på skitsnack och att inte bry sig kan man dock påverka, absolut.
Jag sitter själv i en jävla skitsits. En idiot sårade mig och nu vill jag inte släppa in någon igen, helt kört kanske det inte är, men som jag känner just nu så, nej, allt sånt vill jag bara stöta bort ifrån mig. - Du som blivit sårad, öppna inte upp dig för någon annan så länge DU inte är redo. För släpper du in en ny person, medan dina känslor bara är som ett stort svart hål, så kanske det slutar med att den personen blir sårad istället, och att såra någon tycker jag personligen, gör tusen gånger ondare än att bli sårad själv. (ett brustet hjärta är ett sorgligt sätt att starta något nytt).
Det är som en ond cirkel, om man själv blir sårad så kanske det tar så hårt att man själv slutar bry sig, helt och hållet faktiskt. Jag har varit _livrädd_ för att bli en sån, en sån person som bara skiter i allt och alla andra, som sårar och som inte bryr sig. Jag har varit _livrädd_ för att släppa in nya personer eftersom jag vet hur ont det gör när de försvinner sen igen. Jag trodde att jag ändå bara skulle bli nertrampad igen, men alla människor är inte likadana och det finns personer som kan hjälpa dig upp igen, men du måste komma en bit på egen hand innan du låter någon annan hjälpa dig. - Och du som vill bli insläppt i någons liv som du vet blivit sårad, ha tålamod. vänta. för finns det någonting bra där så är det värt den tiden det tar, mer värt än att chansa och bli sårad själv, då båda två antagligen kommer bli sårade istället. (be careful when trying to fix a person, for you may cut yourself on their shattered pieces)
[oj, oj, oj vad rörigt inlägg (FÖRLÅT), men klockan är snart halv sex på morgonen och jag kan inte sova. förväntar mig inte att någon ska förstå mig, men kanske att någon gör det. Känner att det inte gör någon nytta att posta det här på min hemliga blogg, för vad gör det om ni får höra om hur det känns? Vad gör det att jag skriver en lång negativ text som ingen kanske ändå förstår? Ingenting gör det, för att känna är helt ok och det här är bara så jag känner.]
alla de här är så jävla bra, ta er tid och titta
På den först videon, spola fram till ca 23:00
NI MÅSTE FAKTISKT KOLLA, OCH JO NI HAR TID.
NI MÅSTE FAKTISKT KOLLA, OCH JO NI HAR TID.
Och det här ska alltså vara samma tjej? ↑ så mycket sötare i videon!
om mig/sanningar
- Jag har inte riktigt insett att man blir äldre, jag typ tror/vill fortfarande vara fjorton år, men sen så tar mina vänner körkort och går ut på krogen???
- mulattbarn med affro är typ det finaste som finns, vill ha ett när jag blir äldre.
- mulattbarn med affro är typ det finaste som finns, vill ha ett när jag blir äldre.
- Jag har börjat få riktiga komplex över mig själv, vilket är skitjobbigt och som verkligen inte är likt mig.
- att köa, gå på konserter och festivaler är typ MENINGEN MED LIVET
- jag HATAR folk som utgår och dömer utifrån vad de ''hört''.
- att köa, gå på konserter och festivaler är typ MENINGEN MED LIVET
- jag HATAR folk som utgår och dömer utifrån vad de ''hört''.
- jag ÄLSKAR koalor, pandor och apor, haha alltså det är typ gosigare djur än kattungar??
- det har varit jobbigt att vara jag under mina 17 år och det kan vara anledningen till att jag kan vara så osäker & sårbar.
- det har varit jobbigt att vara jag under mina 17 år och det kan vara anledningen till att jag kan vara så osäker & sårbar.
- Jag är rädd för dagen då min katt kommer dö, hon är min bästavän och min barndom. Blir jätteledsen bara av att tänka på det.
- Jag har typ ingen uppfattning om mig själv? Antingen är jag blyg och tråkig eller en galen, överhypad brud som inte klarar av tystnad och som inte kan sitta still. (men antagligen beror det bara på om jag har en bra eller dålig dag) Ojoj, alltså om jag bara kunde träffa sig själv ur någon annans perspektiv så skulle jag få svar på så många frågor.
- Olivia är typ min själsfrände, jag vet inte hur men vi behöver inte ens öppna käften för att förstå varandra.
- Jag tycker om mig själv för att jag egentligen faktiskt inte bryr mig om någon annans åsikter än mina egna, på det bra sättet. (men hatar att jag blir dubbelmoral och ibland faktiskt inte vågar pga ''vad kommer andra att tycka?''
- Jag är väldigt lik min pappa och det är ibland läskigt hur mycket jag känner igen mig hos honom.
- Jag tänker och känner alldeles för mycket för att ens kunna formulera och sätta ord på vad det är.
- Jag vill så otroligt mycket, men har inte råd/styrkan/modet att leva det liv som jag vill leva.
s å r a d e k ä r l e k s s j ä l a r - repris
(Ikväll tänker jag alltför mycket och kände att jag bara var tvungen att lägga upp den här texten igen. Jag minns att jag skrev den för att jag ville att ni skulle ta åt er, att ni ska inse och förstå. Skrivet för ca 9 månader sen men håller fortfarande med mig själv om vartenda ord jag skrev. Ta er tid och läs om ni vill)
kärlek är någonting som alla kommer att uppleva, redan har upplevt eller kanske upplever just nu. men låt aldrig det ta över så att du själv blir sårad tillslut, aldrig någonsin. hur hårt du än har fallit för en person så låt a l d r i g den personen behandla dig så dåligt att hela ditt psyke förstörs.
kärlek är någonting som alla kommer att uppleva, redan har upplevt eller kanske upplever just nu. men låt aldrig det ta över så att du själv blir sårad tillslut, aldrig någonsin. hur hårt du än har fallit för en person så låt a l d r i g den personen behandla dig så dåligt att hela ditt psyke förstörs.
Lögner. Otrohet. Det är någonting av det värsta som finns och jag hoppas att ni aldrig utsätter er själva för det.
Jag vet att det är jävligt svårt, för oavsett om det är världens idiot man är förälskad i så går det inte att släppa taget. Man gör allting för att få känna samma kärlek tillbaks. Men jag lovar dig, om någon sårar dig gång på gång medvetet, är han/hon är inte värd dig. Du förtjänar bättre än att lekas runt med. Att stanna hos någon som gör så mot dig, att ge honom/henne tillåtelse att såra dig gång på gång, då tar du bara sönder sig själv ännu mer. Även om man tror att han/hon är det det bästa och enda man har, var stark, våga släppa taget och försök gå vidare. Hur svårt det än är så kommer du att må bättre än att vara kvar i den där jävla cirkeln. För vet ni vad felet är? Man vet redan någonstans där inne att det inte är rätt, men man älskar så jävla hårt att det får en att tro att det är det enda rätta. Det finns ingenting som kan hindra en. Man låter det gå över gränsen, alldeles för många gånger. Man låter sig själv sitta uppe långa sömnlösa nätter utan att få något bra svar på varför allting är åt helvete. Man blundar för verkligheten för att man fortfarande tror att det kommer förändras. (jag menar inte att allting är omöjligt, saker går att ordna om man väl kämpar) men låt det aldrig gå för långt, det är fel om du redan kämpar ensam.
Jag vet att det är jävligt svårt, för oavsett om det är världens idiot man är förälskad i så går det inte att släppa taget. Man gör allting för att få känna samma kärlek tillbaks. Men jag lovar dig, om någon sårar dig gång på gång medvetet, är han/hon är inte värd dig. Du förtjänar bättre än att lekas runt med. Att stanna hos någon som gör så mot dig, att ge honom/henne tillåtelse att såra dig gång på gång, då tar du bara sönder sig själv ännu mer. Även om man tror att han/hon är det det bästa och enda man har, var stark, våga släppa taget och försök gå vidare. Hur svårt det än är så kommer du att må bättre än att vara kvar i den där jävla cirkeln. För vet ni vad felet är? Man vet redan någonstans där inne att det inte är rätt, men man älskar så jävla hårt att det får en att tro att det är det enda rätta. Det finns ingenting som kan hindra en. Man låter det gå över gränsen, alldeles för många gånger. Man låter sig själv sitta uppe långa sömnlösa nätter utan att få något bra svar på varför allting är åt helvete. Man blundar för verkligheten för att man fortfarande tror att det kommer förändras. (jag menar inte att allting är omöjligt, saker går att ordna om man väl kämpar) men låt det aldrig gå för långt, det är fel om du redan kämpar ensam.
Jag vill inte att ni ska vara rädd för kärleken, det är inte det jag vill komma fram till. Men jag ber er, om du är med någon som behandlar dig fel, inte älskar dig på samma sätt, ljuger för dig eller helt enkelt sårar dig hela tiden - det är faktiskt inte värt det. kärleken är fin men den äcklar mig ändå, jag tror jag hatar den.
(Och idag kan jag säga, något år och många månader senare: Jag ångrar stort att jag lät mig själv såras och jag har insett nu i efterhand att man faktiskt kan hitta någon bättre sen. Någon mycket, mycket bättre, tusen gånger bättre. Någon som verkligen gör allt för att få vara med dig och som älskar dig på riktigt. Så lägg inte energi och tid på idioter, ge istället den tiden till någon som förtjänar det, som är värd dig. Vill på något sätt också tillägga att ni inte ska vara arga och låta det gå ut över nästa person som du släpper in i ditt liv, och om det fortfarande är svårt att lita på någon, smält det först. Påbörja inte någonting nytt om det gamla inte är helt avslutat än, bara gör det inte. - men vet inte hur jag ska säga det på rätt sätt)
och - ta hand om er
pls ge mig
varje kväll brukar se ut såhär: går in på varje klädhemsida jag vet, lägger asmycket snygga grejer i kundvagnen, kryssar hela skiten eftersom det finns för mycket jag vill ha och jag äger för lite pengar. assåååå vill ha jobb nu och vill kunna köpa saker jag inte egentligen behöver utan att behöva må dåligt. får typ dåligt samvete över att jag klagar men dock mår jag också dåligt över att typ inte ha råd att leva?? det är inte bara kläder osv heller utan alla festivaler, alla konserter, alla dyra tågbiljetter som behöver köpas för att kunna uppleva lite äventyr i livet. SVAR
lol hatar att se mig själv sitta och prata, orkar i vilket fall inte göra om den, så här är svaren på en gammal frågestund:
alexandro
alex är på väg hit och jag vet inte hur många kvällar han har räddat bara genom att sätta sig på en buss. det är konstigt att vi har känt varandra i över ett år nu och det är konstigt att han står ut med mig. han är bra
BESLUTSÅNGEST?!
Har gått runt med beslutsångest en väldigt lång tid om jag ska göra en ny blogg eller stanna kvar på den här typ föralltid? Samtidigt som jag vill börja om på nytt och försöka göra det bra så känns det lite tråkigt att byta blogg när jag haft den här i nästan 4 år haha.. VAD TYCKER NI?? jag kan verkligen inte bestämma mig.
5 SAKER
5 saker som finns på min do-before-you-die-list:
Hoppa fallskärm, simma bland hajar, åka ''jorden runt'', krama om Jocke Berg, flytta till gbg
5 saker jag vill ha just nu:
ett jobb, pengar, egen lägenhet, en bokad resa utomlands, tid.
5 ord som beskriver mig:
glad, SNÄLL, spontan, ärlig, klantig
5 saker jag hatar:
oärlighet, avundsjuka, känslor, smulor i sängen haha, dömande personer
5 saker jag älskar:
mina vänner, musik, att dansa, festivaler, ben&jerrys
5 saker jag skulle vilja göra:
Tatuera mig, åka till något fattigt land och typ göra välgörenhet??, åka utomlands med bästa tjejkompisarna och
bara leva livet, egentligen vill jag göra typ allt man kan göra här i livet så vet inte vad jag ska välja ut haha
5 saker jag saknar just nu:
fjortis&msn-tiden haha, sommarkvällar, Richardo, en period i livet då ALLT var bra, personer jag inte längre har kontakt med.
5 saker jag skulle vilja uppleva igen:
att vara barn, östervik, att vara sådär jävla nöjd med livet, FINNS SÅ MKT jag vill uppleva igen typ alla roliga äventyr osv
FRÅGOR & SVAR
Fick en fråga på blogrespone angående min skola och linje som jag svarat på, vet inte varför det inte syns?
Hade också en frågestund för ett tag sen som jag sen glömde bort, HÄR finns den om ni vill fråga något mer!
noll
livsstatus: är totalt jävla sönderpank och har äntligen börjat ta tag i att söka jobb - ska också börja komma igång med lite träning, idag köpte jag gymkort (JAG har köpt gymkort???) och nästa vecka börjar dansen igen, åh är så tagg!!! - har levt på dåligt humör den senaste veckan vilket kanske bara beror på att jag är tjej men blev förvånad för har aldrig varit såhär sur tidigare pga det?? - på fredag väntar planer som jag hoppas blir bra eftersom min magkänsla säger att det kommer bli skit - jag är numera värdelös i skolan och framför allt i det enda ämnet jag kände mig duktig i: matte, som jag antagligen inte ens kommer bli godkänt i om jag inte pluggar arslet av mig och det är ingenting det finns ork för. Ja ungefär så ser mitt liv ut just nu
-
Idag är det måndag och jag har försökt att plugga matte eftersom att jag har omprov imorgon, men det gick åt helvete och nu ligger jag i min säng, lyssnar på musik och tänker alldeles för mycket. Den halva bilden på mig visar hur jag har sett ut idag:
2013
januari: började året med värsta bakisdagen jag varit med om, fortsatte festa en hel del, hade så jävla fina vänner som gjorde att den jobbiga perioden blev rolig och bra istället för ett helvete. lärde också känna en ny fin människa. upptäckte Bon Iver och hans musik gjorde allt lättare, konstigt va? (minns den här tiden så jävla väl)
februari: ännu mer festande och bra människor, jag brydde mig inte om dig och jag mådde så jävla bra.
mars: umgicks bara med människor jag tyckte om, gick på min andra begravning, fick ett samtal utav dig och trots att du fick en sista chans så sabbade du den också.
april: träffade världens bästa Richardo i stockholm, hade mysiga utegrillkvällar trots att det var kallt, taggade festivaler, (mest siesta som aldrig blev av), började gråta pga råkade paja skolkameran :p, håkan signerade i Linköping och jag fick både ta bild och en kram. April blev en jävligt bra månad, som alltid.
maj: hade bra filmkväll med klassen, det gjorde fortfarande ont men aldrig att du skulle få göra mig illa igen, hade den där helgen som var så jävla bra, med dig som också är så jävla bra, haha lol jag började motionera, tog årets första dopp med filippa och hade en jävligt bra dag, du och jag var bäst och livet bara flöt på som fan
juni: livet var så fint och det var mina vänner också, (solbränd och knappt några kläder, sovmorgonar med dig då vi lagade mat och kollade på film, fan vad det ägde), såg håkan i gbg med finaste människorna och mådde så jävla bra och dåligt på samma gång, hade en gosig grillkväll med klassen som gjorde att vi kom varandra närmare, världens bästa storebror tog studendet och snart skulle han flytta, jag hängde med alex på kryssning, drog småspontant till liseberg med rebecca och amanda, följde med emilia till hennes land över midsommar - som förr i tiden, badade i regn och grillade, avslutade månaden på bästa sätt = på bråvalla festivalen. antar att jag mådde jävligt bra under den här månaden, eller så kände jag bara ingenting alls
juli: plockade första smultronen, badade i sörsjön med familjen, gick på små utekonserter med klasskompisar, bestämde mig för att vara lycklig, från att vara ute på en ensam och arg promenad så slutade det istället hemma hos mig med André och en rolig random natt, såg håkan på skansen trots att jag inte hade råd, hade en bra dalarna tid med min bästa vän - så som alltid, känn ingen sorg släpptes på bio och har aldrig gråtit så mkt ill en film, köpte biljett till kent och var överlycklig, följde med Filippa till Öland där vi hade det jävligt roligt - träffade också fyra sköna killar
augusti: solade och badade det sista, hade ovanligt bra dagar på augustifesten som avslutades på keep it loud där vi fuckade ur och hade så jävla roligt, spräckte sönder min mobil helt och hållet, sov på bar asfalt i 4 plusgrader för att hamna längst fram på kent i tele2 arena.
september: killar och jag var bara problem, hängde med skönt folk, var på fler äventyr och började motionera ännu mer, började både andra ring och i dans, livet rullade på så bra att jag inte ens hann tänka på de dåliga sakerna som innerst inne gjorde så jävla ont, var töntig och grät för att jag skulle dra ut en tand.
oktober: skolfoto och jag orkade inte bry mig, fantiserade för mkt om vad jag ville göra med livet, försökte släppa de sista bitarna och skrev av mig (minns att det var så jävla skönt), åkte äntligen till östersund vilket var något av det bästa i mitt liv
november: jag vågade äntligen ta tag i de där sakerna som väntat så länge, sårade en fin människa vilket gjorde ont i alla och ingenting och det var synd men det blev som det blev, klippte och färgade håret - blev asnöjd, hade fest hemma hos mig, (någongång under året blev jag en twittrare också), köpte saker jag velat ha såå länge, en film jag och mina filmklasskompisar gjort visades på SF-bio, grät av lycka i skolan pga YMAS-damp då det stod att de skulle komma till sverige, du och jag pratade aldrig mer
december: tatueringsabstinens, richardoabstinens, festivalabstinens, vara-kär-och-lycklig-abstinens, blev för jävla tom och vet inte riktigt vad som hände längre, hade dansuppvisning mitt i stan och jag var stolt över mig själv, såg Håkan för 6:e gången i Linköping (har ångest över att jag inte kunde se honom i Göteborg), hade alldeles för mycket panik över nyårsafton, planerade äventyr till nya ställen, hade en bra julafton och i år märktes det att vi var någon mindre, köpte äntligen en ny kamera, hade överraskningsfest för Frida och nu ska jag avsluta året med mina fina vänner. Hoppas att ni har haft ett fint år!
-
(är så off på bloggen så kör på en frågestund, svarar när jag fått tillräckligt med frågor)
förslag (?)
känner mig helt fantasilös när det gäller bloggandet, jag känner inte heller för att skriva långa rader om mina dagar eftersom att det känns ganska ointressant? Funderar på att ha en frågestund igen, eller fortsätta med vardagsvideos, någon som har förslag? annars kan det bli så att jag tar en lång bloggpaus igen, (tills jag har något intressant att skriva om).
F U T U R E
(har bestämt att mitt liv kommer att se ut såhär, nae men, typ. drömmer lite. en midget katt är ju i alla fall ett måste)
vad
(jag saknar dig. varför försöker du inte ens. jag kommer få F på det här. jag borde skaffa mig ett jobb. vill åka på den där resan, den där konserten, köpa den där tröjan. pengar pengar pengar. lägg av för fan. tycker om er så mycket. saknar den gamla tiden. allt är ditt fel. jag är hungrig igen. alkohol. men kyss mig för fan. kan jag få sova hos dig inatt. mänskligheten in my ass. jag älskar dig, kanske. varför har ni redan gett upp. det där hände aldrig. ikväll ska vi bli fulla. kan du sluta bo så jävla långt bort.)
vad fan
7januari: --- men den här gången, någonting som är bra för mig.
4juli: --- ''kommer du ihåg vad --- ?''klart som fan att jag kommer ihåg, han har tagit sönder mig helt och hållet, men jag bryr mig inte. --- (jag brydde mig inte.)
SORRY bloggläsare för kanske ett för personligt inlägg trots att jag strykit de värsta raderna, men ville mest bara lasta av lite eftersom att jag snart svämmar över utav tankar och det hinner jag inte med eftersom att jag egentligen borde ha pluggat och just nu behöver jag nog bara sömn. (snälla, säg bara att det är okej)
29augusti: det är inte din lukt som jag andas in för att det är det bästa som finns. och det är inte dina kyssar som det gör ont att sakna. det är inte du någonstans, och jag är ledsen för det.
+ jag kommer väl aldrig glömma hur jag låg och hysterigrät hela natten då jag bara ville att du skulle hålla om mig samtidigt som jag hatade dig utav hela mitt hjärta. hur du sa att när du tar steget ut ur dörren så är det hejdå, då syns vi inte mer. och jag kommer väl aldrig glömma hur jävla ont det gjorde i mig men hur stark jag visste att jag var när jag tog det där steget. även om jag bröt ihop i hissen på vägen ner, på väg bort från dig, jag var på väg bort från oss. och jag antar att det var väl bäst så. oavsett om jag kanske aldrig kommer komma över hur det kunde gå såhär fel.
+ jag kommer väl aldrig glömma hur jag låg och hysterigrät hela natten då jag bara ville att du skulle hålla om mig samtidigt som jag hatade dig utav hela mitt hjärta. hur du sa att när du tar steget ut ur dörren så är det hejdå, då syns vi inte mer. och jag kommer väl aldrig glömma hur jävla ont det gjorde i mig men hur stark jag visste att jag var när jag tog det där steget. även om jag bröt ihop i hissen på vägen ner, på väg bort från dig, jag var på väg bort från oss. och jag antar att det var väl bäst så. oavsett om jag kanske aldrig kommer komma över hur det kunde gå såhär fel.
SORRY bloggläsare för kanske ett för personligt inlägg trots att jag strykit de värsta raderna, men ville mest bara lasta av lite eftersom att jag snart svämmar över utav tankar och det hinner jag inte med eftersom att jag egentligen borde ha pluggat och just nu behöver jag nog bara sömn. (snälla, säg bara att det är okej)
hårångest(!)hjälp
mitt hår har blivit långt men sjukt ojämnt (haha!), kan bero på att jag brukar klippa mig själv när jag får lust.. Ska försöka gå till frisören så snart som möjligt. Som ni ser är färgen fortfarande lite halvt ombre/jagvetintevad och jag har beslutsångest om jag ska göra en förändring eller ha kvar det som det är. Helst vill jag testa något nytt och inte färga mörkare igen förrens sommaren är slut, hm.. Någon gullig själ som kan hjälpa mig med förslag?s å r a d e k ä r l e k s s j ä l a r
kärlek är någonting som alla kommer att uppleva, redan har upplevt eller kanske upplever just nu. men låt aldrig det ta över så att du själv blir sårad tillslut, aldrig någonsin. hur hårt du än har fallit för en person så låt a l d r i g den personen behandla dig så dåligt att hela ditt psyke förstörs.
Lögner. Otrohet. Det är någonting av det värsta som finns och jag hoppas att ni aldrig utsätter er själva för det.
Jag vet att det är jävligt svårt, för oavsett om det är världens idiot man är förälskad i så går det inte att släppa taget. Man gör allting för att få känna samma kärlek tillbaks. Men jag lovar dig, om någon sårar dig gång på gång medvetet, är han/hon är inte värd dig. Du förtjänar bättre än att lekas runt med. Att stanna hos någon som gör så mot dig, att ge honom/henne tillåtelse att såra dig gång på gång, då tar du bara sönder sig själv ännu mer. Även om man tror att han/hon är det det bästa och enda man har, var stark, våga släppa taget och försök gå vidare. Hur svårt det än är så kommer du att må bättre än att vara kvar i den där jävla cirkeln. För vet ni vad felet är? Man vet redan någonstans där inne att det inte är rätt, men man älskar så jävla hårt att det får en att tro att det är det enda rätta. Det finns ingenting som kan hindra en. Man låter det gå över gränsen, alldeles för många gånger. Man låter sig själv sitta uppe långa sömnlösa nätter utan att få något bra svar på varför allting är åt helvete. Man blundar för verkligheten för att man fortfarande tror att det kommer förändras. (jag menar inte att allting är omöjligt, saker går att ordna om man väl kämpar) men låt det aldrig gå för långt, det är fel om du redan kämpar ensam.
Jag vet att det är jävligt svårt, för oavsett om det är världens idiot man är förälskad i så går det inte att släppa taget. Man gör allting för att få känna samma kärlek tillbaks. Men jag lovar dig, om någon sårar dig gång på gång medvetet, är han/hon är inte värd dig. Du förtjänar bättre än att lekas runt med. Att stanna hos någon som gör så mot dig, att ge honom/henne tillåtelse att såra dig gång på gång, då tar du bara sönder sig själv ännu mer. Även om man tror att han/hon är det det bästa och enda man har, var stark, våga släppa taget och försök gå vidare. Hur svårt det än är så kommer du att må bättre än att vara kvar i den där jävla cirkeln. För vet ni vad felet är? Man vet redan någonstans där inne att det inte är rätt, men man älskar så jävla hårt att det får en att tro att det är det enda rätta. Det finns ingenting som kan hindra en. Man låter det gå över gränsen, alldeles för många gånger. Man låter sig själv sitta uppe långa sömnlösa nätter utan att få något bra svar på varför allting är åt helvete. Man blundar för verkligheten för att man fortfarande tror att det kommer förändras. (jag menar inte att allting är omöjligt, saker går att ordna om man väl kämpar) men låt det aldrig gå för långt, det är fel om du redan kämpar ensam.
Jag vill inte att ni ska vara rädd för kärleken, det är inte det jag vill komma fram till. Men jag ber er, om du är med någon som behandlar dig fel, inte älskar dig på samma sätt, ljuger för dig eller helt enkelt sårar dig hela tiden - det är faktiskt inte värt det. kärleken är fin men den äcklar mig ändå, jag tror jag hatar den.
[okej det var verkligen inte meningen att jag skulle skriva så här mycket, men just nu behövde jag skriva av mig och kände för att dela med mig. Lyssnar gärna på era åsikter om ni har några eller något annat som ni bara känner för att dela med er av.] kram
