jag försöker göra mitt bästa men ni fortsätter att klaga, jag vet att jag inte är född perfekt, ni behöver inte påminna mig. Jag vet att jag gör fel ibland, och det står jag för, så varför berättar ni gång på gång hur dålig jag är och alla fel jag gjort. Ni tänker nog inte ens på hur det känns för mig ? Jo, det känns som om någon hugger mig i hela kroppen, som knytnävar rakt i magen, känner att jag bara vill se hur allt svartnar framför ögonen. Förstår inte hur ni kan säga orden utan att ni ens har tänkt dom, ord jag bara vill kräkas på. Med den här texten menar jag inte att ni ska tycka synd om mig på något sätt, och jag behöver ingen uppmärksamhet heller, men förfan tänk på vad ni själva gör iställer för att klaga på andra.